måndag 9 mars 2020

Ge järnet! – en hälsning i framtidsåret 2020

Vi börjar med en quiz-fråga: Vilken är den vanligaste näringsbristen idag?
Ledtråd: Det här är ett ämne som är extra viktigt för kvinnor och barn att få i sig.
Det här ämnet är ansvarigt för blodets syretransport i kroppen. Det är viktigt för alla människor, men inte minst för barns hälsa och utveckling. Till exempel är det mycket viktigt för hjärnans utveckling. Bröstmjölk innehåller en optimal form av det här ämnet. Det är en form som lätt tas upp av barnets kropp. Ämnet finns i både animaliska och vegetabiliska ingredienser. Den form som tas upp mest effektivt av kroppen, finns dock bara i animaliska livsmedel. I rött kött finns extra mycket. Brist på det här ämnet leder till utmattning, ett försvagat immunförsvar, och försämring av hjärnans funktioner. Vid brist löper man också hög risk för att drabbas av anemi. Det betyder att man har för lite röda blodkroppar.
Anemi är idag den vanligast förekommande sjukdomen i världen. Enligt WHO är 20% av mödradödligheten i världen orsakad av anemi.
Eftersom jag redan har nämnt det i rubriken, så förstår ni redan att det hela handlar om järn.
En typisk västerländsk diet innehåller för lite järn. Nästan hälften av alla småbarn i världen lider av järnbrist.
Vi tar det en gång till: nästan hälften av alla småbarn i världen lider av järnbrist.
Totalt i världens befolkning är siffran 25%. För menstruerande kvinnor är siffran 30% och för unga, gravida kvinnor är siffran 42%.
En annan grupp som lider av extra hög brist är vegetarianer och veganer. Den form av järn som jag nämnde ovan och som fungerar bäst för kroppen att ta upp, kallas hemjärn.
Den finns bara i animaliska livsmedel. Extra mycket finns som sagt i rött kött. Och ännu mer finns i inälvsmat. Och med tanke på järnets viktiga funktion i blodet, är det heller inte förvånande att blodmat, som till exempel blodkorv, är rik på järn.
Att inälvsmat och blodkorv har utsetts till riktiga super foods för hälsan, beror delvis på att de är rika på järn. Det här är såklart bara en del av sanningen, eftersom de här ingredienserna också är så rika på så många andra viktiga näringsämnen.
Att medvetenheten om matens inverkan på hälsan ökar bland delar av befolkningen är såklart mycket välkommet. Framsynta aktörer i matsverige tar också till sig av kunskaperna och utvecklar en medveten gastronomi utifrån detta. Ett exempel är att Gröna gårdar i år har tagit fram en organfärs – eftersom många finner smaken av inälvor för stark om man äter dem rakt av. Bara att gratulera alla medvetna västkustbor och inte minst deras barn! Men ännu fler mathantverkare runt om i landet arbetar nu med blod- och inälvsmat – och förra året infördes en egen klass för dessa produkter på Saerimner – tävlingen för mathantverkare. En mycket glädjande nyhet från 2019. De som bryr sig om sina barn blir nu inte längre bara hänvisade till industrins processade, sockerstinna ”järnberikade” grötprodukter som marknadsförs för de små.
Ännu gladare vore vi om politiker och andra beslutsfattare också ville ta till sig av forskningen och av hur verkligheten ser ut! Här har vi, på sina håll, en bit kvar att gå. Men någonstans borde det kunna gå fram till hjärnan att barnen mår bättre och klarar sig bättre om det kommer fram syre till hjärnan… 
Och - oroa er inte för metanet. Det är en kortlivad klimatgas, som inte ackumuleras i atmosfären. Och det är bara om klimatgaserna ökar i atmosfären, som klimatet förändras. Inte om de är konstanta. IPCC håller just på att ändra sitt sätt att räkna koldioxidekvivalenter, så att de stämmer med verkligheten. Heja IPCC!
Ta hand om er nu och ta hand om era barn!
Varma hälsningar från Jämtland, som i sin nya fina klimatstrategi samt i den regionala mat- och livsmedelsstrategin, framhäver vikten av att öka den lokala kött- och mjölkproduktionen för att möta samhällsutmaningarna.

fredag 9 november 2018

Innovativt jordbruk ger resultat

Högre lönsamhet, färre skadedjur, bättre motståndskraft mot torka, och ett ökat välbefinnande för lantbrukarna. Det är några av resultaten då forskare nu börjar undersöka jordbruksmetoder som sätter matjorden i centrum.

Jordbruket är idag, i likhet med de flesta andra branscher, präglat av teknologiska framsteg. Men när det kommer till själva jorden som ska brukas, så har allt fler börjat uppmärksamma att den tenderar att utarmas, och även eroderas bort, över tid. Detta kan leda till allvarliga problem – inte minst i kombination med klimatförändringarna. Matjorden har bland annat en viktig roll att spela som en buffert för vatten. Ett jordlager som har tömts på sitt organiska innehåll och tappat sin vattenhållande förmåga, gör att jordbruket blir mer sårbart för förändringar i vädret. Det här är en av anledningarna till att bönder runt om i världen har börjat utveckla och tillämpa jordbruksmetoder som sätter jordens hälsa i centrum.

De här metoderna har fått olika namn, som till exempel regenerativt jordbruk, eller de mer svåröversatta carbon farming eller conservation agriculture. Gemensamt för dem alla är att de handlar om att vårda och bygga upp matjorden och på så sätt öka dess naturliga bördighet. Huvudprinciperna är att man undviker att plöja, man lämnar inte marken bar, man arbetar för att öka den biologiska mångfalden både ovan och under jord, och man integrerar djurhållningen med växtodlingen på markerna. Målet är att få en matjord med ett rikt och välmående ekosystem, och en hög andel kolrikt organiskt material. Jorden kommer då att fungera som en ”svamp” som håller vatten och näringsämnen samtidigt som den är luftig och porös.

Regenerativa jordbruk har tidigare uppmärksammats på grund av att de använder metoder som ökar den biologiska mångfalden, binder växthusgaser i marken, och producerar hälsosamma livsmedel. Men för de lantbrukare som utvecklat och börjat använda sig av de här metoderna, har det ofta också handlat om att vilja arbeta förbyggande för att klara sig bättre under förändrade förhållanden som torka, eller att klara sig ekonomiskt över tid. Nu har det också kommit studier som handlar om vad omställningen har inneburit för lantbrukarna själva – inklusive deras mentala hälsa och välbefinnande.

Utöver att de förbättrar jordens hälsa och minskar erosionen, erbjuder täckgrödorna också habitat för pollinatörer. Foto: USA:s jordbruksdepartment/Ron Nichols Bildtext: USA:s jordbruksdepartment

Ju mer insektsgifter, desto fler skadedjur

En studie utförd av forskare vid South Dakota State University och Ecdysis Foundation har jämfört regenerativa och konventionella gårdar med majsodling i norra USA. Studien visade att de regenerativa gårdarna hade 78% högre ekonomisk vinst än de konventionella. Delvis kunde detta förklaras med att man hade betydligt mindre kostnader för insatsmedel. Konventionella system har höga kostnader för varor som utsäde, gödningsmedel och bekämpningsmedel. Dessa kostnader motsvarar i genomsnitt 32% av bruttoinkomsten för de konventionella gårdarna. En orsak till de stora behoven av bekämpningsmedel är att man är hårt drabbade av skadeinsekter, vilket ofta är ett resultat av bristen på biologisk mångfald. En mångfald av insekter minskar förekomsten av skadeinsekter, genom t.ex. predation och konkurrens. I undersökningen mätte man förekomsten av skadedjur, och det visade sig att det fanns tio gånger fler skadedjur på de konventionellt odlade åkrarna, som sprutats med insektsgifter, än på de regenerativa där man inte använt några bekämpningsmedel. Detta indikerar att gårdar där man arbetar förebyggande lyckas bättre än de där man bekämpar skadedjur kemiskt. Att förlita sig på insektsgifter skapar ett scenario där skadeinsekterna anpassar sig och därmed kan föröka sig. Andra metoder som används på regenerativa gårdar och som minskar förekomsten av skadeinsekter är täckgrödor på vintern, förlängda växelbruk, ökad mångfald längs fältkanter samt att så in andra växter mellan raderna.

Regenerativa system har också mindre kostnader för gödningsmedel, tack vare metoder som plöjningsfri odling, betande djur på fälten, och täckodling med baljväxter på vintern. Forskarna konstaterade att man hade en högre andel organiskt material i marken och en lägre jorddensitet på de här gårdarna. Detta ökar jordens upptag av vatten, genererar mer mikroliv och en större mångfald av jordorganismer, och anses utgöra grunden för jordens bördighet och produktivitet.

Slutsatsen vad gäller kostnader är att genom att gynna markbiologi, biodiversitet, och organiskt material i jorden, har de regenerativa gårdarna mindre behov av kostsamma insatsvaror som insektsgifter och gödningsmedel, och de hanterar skadedjur mer effektivt. I studien konstaterade man ett tydligt samband mellan en högre andel organiskt material, en lägre jorddensitet, och en högre ekonomisk lönsamhet.


En av Donnie Dippel's Brangus-kor festar på en mångfald av gräsarter på Copperhead Bottom Ranch utanför LaGrange, Texas. En mångfald av arter och planerat bete förbättrar jordens hälsa och produktionskapacitet avsevärt. Foto: USA:s jordbruksdepartement/Ron Nichols Bildtext: USA:s jordbruksdepartement

Ökad efterfrågan på kött från betande djur

Utöver de lägre kostnaderna, hade de regenerativa gårdarna också större intäkter än de konventionella – trots att majsskördarna var något mindre. Det berodde delvis på diversifieringen – förutom majs så producerade man också kött ifrån betesdjuren. Det är också vanligt att man säljer direkt till konsument, i stället för till en mellanhand. Den tredje anledningen var att produkterna kunde marknadsföras på ett annat sätt. När man kan visa att maten kommer ifrån en regenerativ gård, där djuren går ute och betar och där man arbetar med att skapa hälsosamma ekosystem, då blir kunderna mer köpbenägna och mindre priskänsliga. 

Betande djur anses gynna biologisk mångfald och ekosystem, hindra erosion, och hjälpa till med att bygga upp matjorden. Detta har uppmärksammats till exempel då FN varnade för att det bara återstår 60 skördar om världens matjordar fortsätter att ödeläggas i samma takt som nu, eller när de senaste årtiondenas kraftiga minskningar av bland annat insekter och maskar har kunnat härledas till industrijordbruket. Betesmarkernas förmåga att lagra in kol och därmed ha en dämpande inverkan på klimatförändringarna har också bekräftats i ett antal studier, till exempel de som finns att läsa här, här, här, här och här. Det har också visat sig att metanet från djuren oxideras på en hälsosam betesmark. Kött från betande djur anses vidare ha en mer hälsosam sammansättning av fettsyror jämfört med kött från den industriella djurhållningen med kraftfoder, samt ett högre innehåll av olika vitaminer och andra näringsämnen. Försäljningen av så kallat gräsbeteskött är relativt liten i USA, men visar en kraftigt uppåtgående trend – från 17 miljoner dollar 2012, till 272 miljoner dollar bara fyra år senare.
Sammantaget kan man konstatera att lantbrukarna kunde få högre intäkter genom att produkterna kunde marknadsföras på ett annat sätt, genom att man kunde få ut fler inkomster från ett och samma fält, samt genom att vinsterna gick direkt till lantbrukarna i stället för till mellanhänder.

Mångfalden av arter och planerat bete förbättrar jordens hälsa, vilket indikeras av en ökad andel organiskt material i jorden – och fler maskar. Förbättringen av jordens hälsa ökar också markens produktionskapacitet. Foto: USA:s jordbruksdepartement/Ron Nichols Bildtext: USA:s jordbruksdepartement

Dyrbara droppar: att ta vara på vattnet

FN har upprepade gånger varnat för vad förlusterna av matjord innebär. ”Att skala upp arbetet med att regenerera matjordarna i världen är avgörande för att uppnå FN:s högsta mål, inklusive kampen mot hungern”. Det budskapet framfördes av José Graziano da Silva, generaldirektör för FN:s jordbruksorganisation FAO, i augusti iår. ”Degraderingen av matjordarna påverkar livsmedelsproduktionen, orsakar svält och undernäring, ökar instabiliteten i livsmedelspriserna, tvingar människor att lämna sina marker, leder till ofrivillig migration, och kastar miljoner ut i fattigdom", sa han. Landdegraderingen är också huvudorsaken bakom utrotningen av arter, och underminerar tre miljoner människors möjligheter till ett drägligt liv, enligt en rapport som publicerades i mars iår.

Detta samband har en direkt koppling till torkan, som idag drabbar många jordbrukare runt om i världen. Degradering av matjordar leder till en större sårbarhet inför skiftningar i väder och klimat. Enligt FAO:s beräkningar, rinner 40% av regnvattnet bort från bar mark. Jordbruket står idag för 70% av förbrukningen av färskvattenresurserna, och grundvattendepåerna visar en minskande trend. En FN-rapport som kom 2016 förutspådde att hälften av världens befolkning kommer att leva under allvarlig vattenbrist år 2030, och att världens efterfrågan på vatten då väntas överstiga utbudet med 40%.

Men jordbruksmetoder kan också bidra till att lösa problemet. En hälsosam matjord med en hög mullhalt kan lagra stora mängder vatten i och med att det organiska materialet i jorden kan hålla upp till 90% av sin egen vikt i vatten. Att öka det organiska materialet i jorden med bara en procent, gör att jorden kan hålla ytterligare 235 kubikmeter vatten per hektar, enligt USA:s jordbruksdepartement. Därför har regenerativt jordbruk framhållits som ett tillvägagångssätt för gårdar att bli mer motståndskraftiga och klara ekonomin i tider av torka. 2017 gav FN ut en guide för hållbar förvaltning av matjordar, där man rekommenderar många av de metoder som regenerativa jordbrukare utvecklar och använder. USA:s jordbruksdepartement har publicerat flera sammanställningar av forskningsresultat om hur metoderna för ökad jordhälsa påverkar jordens egenskaper. En av dessa fokuserar på förändringar i jordens vattenhållande förmåga. Där konstateras att de system där man fokuserar på att förbättra matjordarnas hälsa förbättrar motståndskraften mot torka och även väderevent med stora regnmängder. Detta på grund av att i hälsosamma jordar kommer vattnet att tränga in bättre, och fukten kommer att bibehållas bättre i jorden i och med att både avdunstning och avrinning minskar. Återpåfyllningen av grundvattnet kan i vissa fall också förbättras om mer vatten rinner igenom jorden i stället för att rinna av eller avdunsta.

USA:s jordbruksdepartements avdelning för skydd av naturresurser, NRCS, arbetar med bönder i hela landet för att förbättra jordarnas hälsa. Jordbrukare som förbättrar ekosystemens hälsa under jord, kommer också att skapa mer och bättre habitat för pollinatörer och andra organismer över jord. Foto: USA:s jordbruksdepartement/ Ron Nichols Bildtext: USA:s jordbruksdepartement

Kalifornien, Frankrike och Australien utmanar världen

I Kalifornien, en region som har drabbats hårt av torkan, har delstatsregeringen tilldelat medel till ett program som kallas ”Kaliforniens initiativ för jordhälsa”. Där ger man bönderna betalt för att tillämpa jordbruksmetoder som främjar utvecklingen av hälsosamma matjordar.
”Med tanke på att vi är den ledande jordbruksstaten i vår nation, är det viktigt att Kaliforniens matjordar är hållbara och motståndskraftiga mot klimatförändringar… Administrationen kommer att arbeta med flera nya initiativ för att öka kolhalten i jordarna och etablera långsiktiga mål för nivåerna av kolhaltigt (organiskt) material i alla jordar i Kalifornien.” säger Kaliforniens guvernör, Jerry Brown.

Initiativets syften är att:
·         Förbättra växternas hälsa och öka skördarna.
·         Öka mängden vatten som tränger ner i jorden och som stannar där.
·         Förebygga erosion.
·         Lagra kol från atmosfären och minska utsläppen av växthusgaser.
·         Förbättra vattenkvalitén och motverka övergödningen av vattendrag och hav.
·         Öka den biologiska mångfalden och skapa mer habitat för olika arter.

I samband med det så kallade Global Climate Action Summit, som hölls i september iår i San Francisco, lanserade delstaten Kalifornien tillsammans med Frankrike en global utmaning för jordhälsa – the Global Soil Health Challenge. Man utmanar därmed samtliga regeringar i världen att anta program för jordhälsa som en del i sin klimatpolitik. Hittills har åtta länder gjort detta. Kalifornien har avsatt 22,5 miljoner dollar till programmet för jordhälsa.

I Australien, där torkan har klassats som ”katastrofal”, har man bildat organisationen Soils for Life, som arbetar med hur man bättre kan ta hand om jordbruksmarkerna, för att dessa ska kunna behålla en större del av det regn som faller. Organisationen har beräknat att femtio procent av regnvattnet i dagsläget avdunstar från markerna, och aldrig kommer till nytta i jordbruket. Soils for Life förespråkar nu "en så omfattande övergång till regenerativ landskapsförvaltning som möjligt", och har genomfört mer än 100 fallstudier av gårdar som har genomfört en sådan omställning. Ett sådant exempel är lantbrukaren Martin Royds på gården Jillamatong i New South Wales i sydöstra Australien. Soils for Life:s analys visar att han under en 10-årsperiod, från 2004 till 2013, hade i genomsnitt 230% högre vinst än genomsnittet för gårdar i sydöstra Australien, och att hans kostnader bara var 40% av en genomsnittlig gårds kostnader. I en intervju med the Canberra Times berättar Royds om hur han började arbeta med naturen i stället för emot, och hur det har inneburit att hans produktionskostnader är minimala, och att han har klarat torkan bättre än de flesta.
"Jag har vatten så det räcker till hela stan" säger han.

Biologisk mångfald och planerat bete förbättrar matjordens hälsa och produktionskapacitet avsevärt på Mike McDonalds gård nära Palmyra, Nebraska. Foto och bildtext: USA:s jordbruksdepartment 

Flera faktorer påverkar välbefinnandet

Lantbrukare är hårt pressade på många håll i världen, och en av de stora utmaningarna är ekonomin. Många är högt skuldsatta, och priserna som man kan ta ut för sina produkter är låga – ibland till och med lägre än kostnaderna för att producera dem. Har man då samtidigt stora kostnader för insatsvaror, så kan det bli svårt att få det att gå ihop. I USA minskade nettoinkomsterna för jordbrukare med 45% mellan 2013 och 2016. Det är den kraftigaste nedgången på så kort tid sedan den stora depressionen på 1930-talet. Det senaste årtiondet har landet förlorat 30% av sina mjölkgårdar. Man har också sett kopplingar mellan den svåra ekonomiska situationen och den mentala hälsan. Lantbrukare har en högre andel självmord än någon annan yrkesgrupp i USA - nästan fem gånger högre än befolkningen i stort. Också i Sverige kämpar många lantbrukare med vikande lönsamhet och många har svårt att klara sig. Sedan 1990 har 90% av alla gårdar i de svenska slättbygderna lagts ner och jordbruksmarken har under samma period minskat med hundratusentals hektar.

Forskare vid universitetet i Canberra i sydöstra Australien, har gått ut med en debattartikel där man skriver att nödhjälpen som bönderna får vid torka inte räcker. Man måste också hjälpa bönderna med hur de kan arbeta mer förebyggande, skriver de. "Det finns ingen enkel fix för torka", skriver de, men "vi kan lära mycket från åtgärder som bönder redan vidtar. Tusentals lantbrukare har investerat i motståndskraft mot torka under ett antal år, till exempel genom förändringar i hur man hanterar betesdjuren eller vattnet." fortsätter de och konstaterar att man ofta har gjort dessa investeringar utan någon form av stöd, och under stor press från såväl marknadsförhållanden som väderförhållanden. "En investering som många lantbrukare har gjort är en övergång till regenerativt jordbruk, där hela gården ställs om, med målet att bättre kunna använda naturliga ekosystemprocesser för att stödja produktionen" skriver forskarna, som kommit fram till att detta kan förbättra motståndskraften mot torka, men att ytterligare forskning behövs för att kunna ge bättre och mer detaljerad rådgivning till bönderna.  Man uppskattar att det finns minst 5000 regenerativa gårdar i Australien. En studie från universitetet i Canberra och Australian National University har specifikt tittat på hur övergången har påverkat lantbrukarnas mentala hälsa. I studien har man undersökt lantbrukare med betande djur i New South Wales, i sydöstra Australien. Slutsatserna i studien var att de regenerativa jordbrukarna hade ett större välbefinnande, ett bättre allmänt hälsotillstånd, samt en större optimism och förmåga att vara effektiva och utvecklas.





Källor


[1] “Regenerative agriculture: merging farming and natural resource conservation profitably” studie publicerad i januari 2018 https://peerj.com/articles/4428.pdf
[3] “Grazing Lands Conservation Initiative”, USA:s jordbruksdepartement https://www.nrcs.usda.gov/wps/portal/nrcs/main/national/people/partners/glci/
[4] ”Only 60 Years of Farming Left If Soil Degradation Continues”, Scientific American https://www.scientificamerican.com/article/only-60-years-of-farming-left-if-soil-degradation-continues/
[5] ”Warning of ‘ecological Armageddon’ after dramatic plunge in insect numbers”, The Guardian https://www.theguardian.com/environment/2017/oct/18/warning-of-ecological-armageddon-after-dramatic-plunge-in-insect-numbers
[6] ”The Coming Worm Apocalypse Should Terrify You”, The Daily Beast https://www.thedailybeast.com/the-coming-worm-apocalypse-should-terrify-you
[7] ”Impacts of soil carbon sequestration on life cycle greenhouse gas emissions in Midwestern USA beef finishing systems”, studie publicerad i maj 2018 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0308521X17310338
[8] ”The role of ruminants inreducing agriculture’s carbon footprint in North America”, studie publicerad 2016 http://www.jswconline.org/content/71/2/156.full.pdf+html
[9] ”Soil Carbon Sequestration Impacts on Global Climate Change and Food Security”, studie publicerad 2004 http://science.sciencemag.org/content/304/5677/1623
[11] “Trapping Carbon In Soil Key For Protecting Global Food Security, Dealing With Climate Change”, ScienceNews, 2004 https://www.sciencedaily.com/releases/2004/06/040614080953.htm?utm_medium=cpc&utm_campaign=ScienceDaily_TMD_1&utm_source=TMD
"New Climate Solutions", föreläsning av klimatforskaren och mikrobiologen Walter Jehne https://www.youtube.com/watch?v=3FtcsIRM7LE&fbclid=IwAR1vgDeuX368lmBNsRaIHtHDSRPwPw49ESH1H8_OgubA3lJazGBSQNr6e3A&app=desktop
[23] “California’s Healthy Soils Initiative”, officiell hemsida https://www.cdfa.ca.gov/healthysoils/
[24] Global Soil Health Challenge https://plantingseedsblog.cdfa.ca.gov/wordpress/?p=16083
[25] Healthy Soils Program https://www.cdfa.ca.gov/oefi/healthysoils/
[26] “’Catastrophic’ drought conditions will only get worse, bureau warns”, Perth Now, September 2018 https://www.perthnow.com.au/news/qld/catastrophic-drought-conditions-will-only-get-worse-bureau-warns-ng-9b2ab2dfaca320d6f2c870dc4d800afd
[27] Soils for Life, officiell hemsida http://www.soilsforlife.org.au/home/index.html
[28] “How a farmer went from ‘the moron approach’ to a farm full of water”, Canberra Times, augusti 2018 https://www.canberratimes.com.au/national/how-a-farmer-went-from-the-moron-approach-to-a-farm-full-of-water-20180817-p4zy23.html
[29] “Counting the Costs of Agricultural Dumping”, rapport från Institute for Agriculture and Trade Policy, 2017 https://www.iatp.org/sites/default/files/2017-06/2017_06_26_DumpingPaper.pdf
[30] “Focus on the farm economy”, House Committee on Agriculture https://agriculture.house.gov/issues/issue/?IssueID=14903
[31] “Licensed Dairy Farm Numbers Drop to Just Over 40 000”, Milk Magazine, februari 2018 https://www.milkbusiness.com/article/licensed-dairy-farm-numbers-drop-to-just-over-40000
[32] “Farmers have highest suicide rate of all occupations”, The Daily Republic, februari 2018 http://www.mitchellrepublic.com/business/4406274-farmers-have-highest-suicide-rate-all-occupations
[33] ”9 av 10 jordbruk borta på 25 år”, SVT nyheter/vetenskap, 2015 https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/9-av-10-jordbruk-borta-pa-25-ar
[34] “Enorm strukturomvandling – svenskt jordbruk läggs ner i det tysta”, tidningen Extrakt 2014 http://www.extrakt.se/jordbruk-och-djurhallning/en-jattelik-omvandling-i-det-tysta/
[35] “To help droght-affected farmers, we need to support them in good times as well as bad”, The Conversation, augusti 2018 http://theconversation.com/to-help-drought-affected-farmers-we-need-to-support-them-in-good-times-as-well-as-bad-101184

torsdag 1 december 2016

Return of the bison

If I could learn that every buffalo in the northern herd were killed I would be glad. The destruction of this herd would do more to keep the indian quiet than anything else that could happen. Since the destruction of the southern herd (…), the Indians in that section have given us no trouble.”
General Phil Sheridan, 1881
The four leggeds came before the two leggeds. They are our older brother, we came from them. Before them, we were the root people. We came from them. We are the same thing. That is why we are spiritually related to them. We call them in our language “Tatanka,” which means “He Who Owns Us.” We cannot say that we own the buffalo because he owns us.1 
Lakota elder Birgil Kills Straight
The history of the Buffalo Nation and the Lakota Nation is so intertwined as to be almost indistinguishable.”
Karlene Hunter, Oglala Lakota
"We told them that where the buffalo ranged, that was our country. We told them the country of the buffalo was the country of the Lakota. We told them that the buffalo must have their country and the Lakota must have the buffalo."
Red Cloud in his last public address to the Oglala people, 1903



Autumn 2016. A wild herd of buffalo appearing during a police operation against native americans at Standing Rock, reminds us of the intimate historic bond between this animal, their land, and the first humans inhabiting the north American prairie. Today, we see them all returning.


The bison and the American indian are as close as your arm to your shoulder, and their history on American soil is intimately connected. In their strive to eliminate the First Nations during the 19th century, the US government deployed an army of hunters - to exterminate the buffalo. In the 1870´s, more buffalo were killed than in any other decade in history. The North America buffalo population, which had historically exceeded 30 million, was under 500 individuals by the end of the 19th century. At this same point, the Indian population had plummeted to approxmately 250 000, from several million by the time of Columbus. Those remaining, were put into reserves. Animals and humans seperately. The war on the grazing animal and the native human was completed by the implementation of agriculural practicies that were, in their essence, a war against the prairie itself. Some of the world's richest, deepest soils were tilled repeatedly, resulting in the tragedy known as the Oklahoma Dust Bowl – with the heart of North America by the time of the 1930:s turned into a dead zone where nothing could grow. Now, we can see this happening all over the world. Nature and natives are not supposed to be standing in the way of Progress. We see ourselves today in the midst of mass extinction of all the natural kingdoms including the soil on which we all depend for survival.

But we can also see the opposite trend emerging.

Among the amazing news from across the globe of people recovering the grasslands, greening the deserts, and native people hands down succeeding in protecting their lands and their biosphere, we also note the fact of the bison returning. Thanks to the dedicated work of the First Nations but also conservationists, environmentalists, and ranchers, North America is today blessed with roughly 400 000 bison. The reintroduction of the Bison to the prairie landscapes has been an important part of the efforts to regenerate those landscapes and their ecosystems. The First Nations play a significant role in this work. Today, more than 60 tribes are involved in bison restoration in places like South Dakota, Montana, Oklahoma and New Mexico. Along the border between US and Canada, native tribes manage about 6.3 million acres of prairie and grassland habitats. In September 2014, native groups from Canada and the United States signed a historic agreement to support the restoration of bison on Tribes and First Nation reserves within both countries with the support of WCS (the Wildlife Conservation Society). Partnering with them, a greater movement of consumers, chefs, and nutritionist is emerging. The demand for buffalo meat exceeds supply and last year, Forbes Magazine predicted Bison as one of the major food trends of 2016.
During one of the police operations against the now famous native water protectors at Standing Rock, a herd of thousands of buffalo appeared. The police then retreated into their vehicles. Buffalo appearing is something that, in native tradition, symbolizes strength, stability, blessing, and abundance.
Many Indian people see the return of buffalo as a positive sign. According to Lakota leader and prophet Black Elk (1863-1950), when the buffalo return, the “Sacred Hoop” will be mended and Indian nations will become strong again.”


tisdag 20 september 2016

Jorden sedd från ovan


Det pågår en revolution på vår planet. Det märks tydligt när man ser Jorden utifrån - från rymden. Besättningen på rymdstationen ISS tar skarpa bilder som visar den snabba förändringen. Grönt blir brunt. Tropiska skogar brinner, försvinner, marken används för jordbruk - bara för att snart överges igen då dess näring snabbt har konsumerats. Jordbruket har genom hela sin historia förtärt sin egen resursbas - den levande matjorden. När man hugger ner skogar, plöjer upp marker, och lämnar stora öppna sår i landskapet - då blir resultatet oundvikligt. Matjorden degraderas successivt och förs bort av regnet och vinden. Idag kan processen där åkermark blir öken observeras av astronauter. De enorma molnen av damm som drar över kontinenterna kan övervakas från rymden. Det är resterna av den jord som inte längre härbärgerar något liv. På NASAs bilder ser man också människorna som har förlorat alla möjligheter att försörja sig på sin jord, och som fallit offer för krigen om de sinande resurserna.

Idag trappas allt detta upp. I en industrialiserad värld, tungt beroende av snabbt sinande fossila resurser, har marken blivit det nya guldet som ska mätta inte bara våra munnar utan också våra omättliga behov av bränsle. En armada av storföretag har förstått vad det är som gäller. I Sverige liksom i övriga världen förlorar familjejordbrukare sina marker i snabbt takt. De tas över av internationella storbolag inom livsmedels- kemi- och biobränslesektorerna. Markerna hårdexploateras och utsätts för en avancerad kemisk krigföring, och bevattning som idag bidrar starkt till den vattenkris som försatt många länder i ett nationellt katastroftillstånd.

Men marken sinar, den också. Än så länge hålls produktiviteten i jordbruket uppe med hjälp av de fossila resursernas konstgjorda andning. Men under loppet av 40 år har en tredjedel av världens jordbruksmark övergivits. Man har exploaterat den så hårt att den inte längre går att bruka. Och människosamhället tränger allt längre in i de få orörda naturområdena som finns kvar. Förlusterna är enorma. Forskare har konstaterat att vi är inne i den sjätte massutrotningen - och denna gången är orsaken människan. Och nyligen publicerades en stor studie i tidningen Nature, där man kommit fram till vad som är de största hoten mot livet på jorden. Det överlägset största förlusterna av biodiversitet visade sig komma från jordbruket och överexploateringen av växter och djur. Dessa hotar idag mer än tre fjärdedelar av världens utrotningshotade arter. Klimatförändringen kom först på sjunde plats på listan - kanske en tankeställare för många.

Det revolution som pågår, marknadsförs som “hållbar”. Men man behöver inte vara en astronaut för att se att det inte är så. Den revolution vi skulle behöva, är av ett helt annat slag. För lyckligtvis går det att vända denna negativa utveckling! Steg ett är att försvara marken - värna den mot kapitalspekulanternas och kemijättarnas bulldozers. Steg två är att hela den. Att börja arbeta med naturen i stället för emot den. Allt detta har praktiserats sedan urminnes tider - av de folk som har kallats naturfolk, eller ursprungsfolk. Men i vår tid finns också en växande global rörelse där människor från många olika håll börjar förstå vad som krävs för att vi ska kunna producera mat på ett hållbart sätt. Genom koncept som regenerativt jordbruk och Holistic Management, hjälper människor varandra att utveckla metoderna. Fungerande exempel blir förebilder, och rörelserna växer. När jordbrukare och biologer börjar samarbeta med varandra, händer spännande saker! Det som återstår nu är att väcka den “sovande jätte” som är konsumenterna. Lyckas vi med det, kommer vi att ha en god chans att ge jordbruket den välgörande, värnande, kärleksfulla revolution det är i så desperat behov av.


Anna Forsmark

söndag 6 mars 2016

Hygienhypotesen


Ibland när man möter en människa som beter sig lite märkligt, vet man inte om det är individen som har fått sig en törn, eller om den bara försöker anpassa sig till ett normalstört samhälle.
Det räcker att ta en titt så ser vi det: Vår kultur är besatt av känslan av äckel.


Ta bara det hysteriska duschandet! Folk duschar och tvålar in sig varje dag, eller till och med flera gånger om dagen, av rädsla för att annars bli “äckliga”. Sedan undrar de varför deras hud blir torr som fnöske. Hudläkarna har fullt upp - trettio procent av ungdomarna lider idag av atopiskt eksem eller andra hudsjukdomar relaterade till överdrivet tvättande. Ja, och sedan för säkerhets skull gäller det ju att spraya sig med diverse kemikalier, så att man luktar “gott”. Bara för att sedan bli förvånad över att kemikalieöverkänslighet är ett växande folkhälsoproblem? Äsch. Vad gör väl det att omgivningen inte kan andas? Huvudsaken är väl att ingen kan känna ett uns av min egen naturliga doft.


Att känna äckel är naturligt. Doften av svavelväte till exempel, indikerar förruttnelse och har genom evolutionen hindrat oss från att äta ruttnad mat. Så långt är allt gott och väl. Vissa saker känner vi avsmak inför, av en anledning. Men i våra dagar har rädslan för det orena gått till överdrift och nästan upphöjts till religion. Mammor som ammar sina barn ombeds hålla sig hemma så att ingen ska behöva se detta “äckliga” hända. Bröstmjölk är en kroppvätska, och därmed motbjudande. Nyligen hörde jag en sann berättelse om två mödrar. Den ena hade problem med amningen - det kom ingen mjölk, eller i alla fall för lite. Den andra hade för mycket mjölk. Brist-mamman tog kontakt med överflöds-mamman och bad om att få lite av hennes överflöd. Men överflöds-mamman tvekade. Inte av snålhet, och inte för att hon inte förstod att det som annars bara skulle slängas bort, i stället kunde bli välgörande för det andra barnets hälsa. Nej, hon förklarade själv vad hennes motstånd handlade om: “Man kan ju inte ge någons barn någon annan kvinnas mjölk. Det vore ju äckligt!” Historien slutade dock lyckligt då överflöds-mamman slutligen gav med sig och lät barnets bästa gå före. Halleluja.


Bakterier ska vi bara inte tala om. De är äckliga och ska dö! Men, återigen så skjuter vi oss själva i foten. I vår iver att hålla oss rena och fräächa, åker alltsom oftast rakhyveln fram. Men, som professor Agnes Wold nyligen så frankt avslöjade i Skavlans TV-soffa: Män som rakar sig i ansiktet, har fler bakterier per kvadratcentimeter ansiktshud, än de skäggiga männen har. Förklaringen? När män rakar ansiktet, skapar de små hål i huden - perfekta habitat för bakterier! Återigen får renlighetsivern motsatt effekt.


Och mat sen då! Den får banne mig vara fräsch om vi ska tugga i oss den! Inga bakterier här inte. Och inget fett!! Maten ska helst ha samma konsistens som kartongen den kommer i - behöver den piffas upp så finns det ju alltid syntetiska färg- och smaksättare att tillgå! Behövs det konsistens - får det lov att vara lite konsistensgivare? Förtjockningsmedel? Smaka-gott-tillsatser, se-gott-ut-i-butiken-tillsatser, dryga-ut-maten-så-den-blir-billig-tillsatser? Jajamensan! Klart fräschare än de äckliga naturliga råvarorna med sina motbjudande naturliga smaker och färger och uuuu… konsistenser! Animalisk mat går ju fetbort. Eller rättare: Den går bort tillsammans med allt annat fett. För det säger ju sig självt, att man blir fet och ÄCKLIG av att äta fet mat. Och om det är äckligt att låta ett barn dricka en annan mammas mjölk - hur äckligt är det inte då att dricka mjölk från en ko??? Bonnadjuren är ju sinnebilden av äcklighet, och borde ju helst rationaliseras bort helt. Som de bajsar och kissar och släpper ifrån sig ägg och mjölk till höger och vänster. Usch! Visste ni att äggen är hönsens menstruation? Äckligt!! Så opraktiska är de också, de animaliska produkterna. Måste hanteras av massa slaktare och mejerister. Svettiga arbetare! Iiiouu. Bort med dem. Plus att lämnar man den maten för länge på hyllan, blir den snart dålig. Typiskt lågt shelf-life. Nej, tacka vet jag vete och soja. Fräscha och fria från bajs och djur tack vare kemiska gödselmedel och bekämpningsmedel. Bort med alla snuskiga våtmarker, och gräsmarker fulla med ogräs och krälande markorganismer, och ersätt dem med rågblonda veteåkrar. Fram med den STORA rakhyveln! Spannmål som kan hanteras av maskiner från början till slut, och lagras hur länge som helst utan att bli dåligt. Behändigt! Så näringsfattigt att alla skadedjur håller sig borta! Oerhört praktiskt. Helst skulle ju all mat komma från sterila laboratorier. De dumma bonnadjuren, de går ju bara bort. Har ni hört hur de bidrar till den globala uppvärmningen? De rapar och fiser. Alltså. Fyy faan vad äckligt!!! Nej, de borde faktiskt inte få finnas. Ok, de håller sig i och för sig ganska långt ifrån lattecaféerna. Men ändå. Va? Vad latte betyder? Neeej, det är kroppsvätska i mitt kaffe!! Ok då. Mjölk kan väl få finnas. Men den ska banne mig vara ordentligt kokt så alla bakterierna har dött, innan den kommer över mina läppar!


Och ja, där kan vi vara lugna. Mjölken i Sverige är garanterat pastöriserad. Hela den nyttiga bakteriekulturen är stendöd. Det håller Livsmedelsverket ett vakande öga på. Samma verk som för övrigt, i många år, lärde alla svenskar att frukta animaliskt fett och kolesterol. Det är nästan så att denna myndighet har ersatt gammelkyrkan med dess skrämselpredikningar. Akta er för synden, för den är vägen till Helvetet!


Ja, så nu vet vi ju, helt säkert, hur vi ska hålla oss hälsosamma, smala, frääscha och miljövänliga. Hur vi ska hålla oss på den rena, smala vägen! Det råder ju numera ingen som helst tvekan. Ingen animalisk mat här inte. Inget fett. Och inga j---a bakterier!


Men, invänder någon, som blir en smula orolig över sitt muskelbyggande. Hur ska vi då få i oss vårt protein?
Svaret blir: Tja… vi får väl äta insekter?


I rest my case.


Alltså. Är det äckliga kanske ok bara det är tillräckligt krispigt? Knastrar sådär mysigt mellan tänderna..? Har vår renlighetsiver skapat ett behov av det verkligt äckliga, som ett slags motvikt?


Ok, ursäkta mig. Men. Skulle någon vänlig själ kunna ställa en diagnos på den här kulturen? Och sedan, omgående, skicka den till ett behandlingshem? För min del får gärna Agnes Wold vara föreståndare. Professorn vars forskning har visat att damm från bondgårdar (!) och opastöriserad mjölk (!) ger barn det bästa skyddet mot allergier. Och gärna några andra utbildade människor. Varför inte någon av alla de läkare som har upptäckt att de gamla kostråden tillsammans med industrins listiga marknadsföring av processad färdigmat och läsk, har lett till en näringsbefriad, kolhydratbaserad diet som i sin tur har gett oss en fetma- och diabetesepidemi utan dess like i världshistorien? Gärna också någon klok person som kan lära ut medielogik och hur kapitalismen fungerar. The art of kritiskt ifrågasättande. Sedan, någon som kan föreläsa om hur de goda bakterierna, och de snälla spindlarna som lever på våra ansikten, behövs för att hålla borta de dåliga bakterierna. Och om hur vår matproduktion idag är oändligt beroende av ändliga resurser och förklara att när dessa tar slut, så är det djuren, svamparna och mikroorganismerna och ja faktiskt - kisset och bajset - som kommer att avgöra om vi överhuvud taget kommer att få någon mat. Att våra liv, liksom alla andra levande varelsers liv, i slutändan hänger på en myriad av stora och små djurs och andra varelsers liv! Hur alla varelser liksom är beroende av varandra. Det kallas ekosystem. Kanske sjunga en liten sång till småkrypen och tacka dem för våran existens här på jorden? Och på den kollektiva terapisoffan kan vi alla säga i kör: “Jag har fler bakterier i min kropp än jag har människoceller. Och jag är inte rädd. Jag har kroppsvätskor. Men jag är ok ändå! Jag kissar och bajsar ibland. Jag svettas ibland. Men jag duger ändå! Jag får finnas, och de andra djuren får finnas. Till och med bakterierna, och de snälla spindlarna på mitt ansikte. Alla får finnas!”

Amen.

P.S. En passande musikvideo ska jag också skicka med: FilthyDirtySouth!
https://www.youtube.com/watch?v=7uuT4KOB4yM&list=PL0508545E9DCC3E1D&index=5

Och en länk till den riktiga hygienhypotesen: 
http://fof.se/tidning/2002/6/den-goda-hygienens-baksida


Efterord


Idén till den här texten fick jag söndagen den 14 februari. Och eftersom jag emellanåt (skämtsamt) använt bibliska ord, ville jag se om denna söndag kunde bjuda på ytterligare poänger. Döm om min förtjusning då jag fann att detta är första söndagen i fastan! Så passande. Tänk, jag hade kunnat gå på om 5:2-dieten, moderna de-tox-kurer etc. Den här texten skulle kunna bli hur lång som helst! Enda problemet är att då kommer ingen läsa den. Men jag måste bara bjuda på den gammaltestamentliga läsningen, som nu faktiskt råkar vara följande:


Första Moseboken kapitel 4, vers 3 - 7
En gång frambar Kain en offergåva till Herren av markens gröda. Abel frambar också en gåva och offrade de fetaste delarna av de förstfödda djuren i sin hjord. Herren såg med välvilja på Abel och hans gåva men inte på Kain och hans gåva. Då blev Kain vred, och han sänkte blicken. Herren sade till Kain: ”Varför är du vred, och varför sänker du blicken? Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå, men du skall råda över den.”